I yoga koncentrerar man sig på att andas med diafragman och man håller alltid munnen stängd och andas in och ut via näsan, om inte specifika instruktioner ges om annat. Aktiv utandning gör att man kommer i kontakt med diafragman och är det första steget för att tillåta prana att börja flöda in i spända muskler, skadade områden eller till de inre organen. Aktiv utandning går till så att man sitter ned eller står upp och fokuserar på sin utandning, man andas med munnen stängd och koncentrerar sig på att låta den nedre delen av bröstkorgen färdas ned, samtidigt som man spänner magmusklerna så att magen rör sig in mot ryggraden och diafragman höjs mot mellangärdet. Här försöker man hålla en kort stund och sedan släppa, då andas man automatiskt in igen. Upprepa. När detta känns bra går man vidare till att aktivt dra in andningen.

Efter en tids träning kan man utveckla detta till ujjayi andning även den sker med stängd mun och genom näsan. Här gör man varje andetag längre och längre, och strävar efter att utandning  är lika lång som inandning.

Samtidigt som man andas in och ut lägger man tungan lätt upp mot gomen och försöker viska ahhh eller uuu. Lyssna på andningen och håll ljudet i mitten av huvudet, långt bak i halsen.

Ujjayi andningen skapar värme, är effektfull och bidrar till att nå fokus, koncentration och ett lungt sinne.                                                             
         

På ett område av ungefär 50x50 m storlek ska sex, föraren icke tillhöriga,föremål vara utlagda varav fyra ska apporteras in. Sökarbetet ska varaavslutat inom 5 minuter.Bedömning: Momentet (och tidtagningen) börjar när föraren eftertävlingsledarens klartecken sänder ut hunden på första slaget och är slut närtiden har utgått, med följande undantag:- Om hunden innan max-tidens utgång apporterat samtliga föremål ärmomentet slut då sista föremålet avlämnats.- Om hunden påbörjat en apportering före max-tidens utgång fårapporteringen fullföljas tills hunden avlämnat, först därefter är momentetslut.För godkännande krävs att hunden finner och apporterar minst två föremål.Saknas ett föremål är max-betyget 8, saknas två föremål är max-betyget 6.För högsta betyg krävs att hunden avlämnar fjärde föremålet som vidapportering. Lätt tuggning på apportföremål innebär max-betyg 9. Ansestuggningen mer allvarlig (hunden biter sönder föremål), bör högre betyg än8 ej ges. Hunden ska söka i ett raskt tempo utan inslag av rusningar.Tröttnar hunden och börjar "klibba" vid föraren, bör högre betyg än 7 integes. Hund, som vägrar att lyda förarens dirigering eller endast medsvårighet kan förmås söka, bör ej ges högre betyg än 6. Går hunden utanförområdet, äger föraren rätt att dirigera hunden tillbaka. För högsta betyg

äger föraren ej rätt att via halsring, tjänstetecken etc styra och föra hunden.

Ur SBKs regler för officiella bruksprov

Uppletande är en annan rolig aktivitet där hunden får använda sitt luktsinne på ett aktivt och koncentrerat sätt och innebär att hunden letar efter föremål på en bestämd yta. En hund som är duktig på uppletande fokuserar rätt, arbetar självständigt och har föremålsintresse.

Ett bra sätt att börja öva in uppletandet är att arbeta i ”korridorer” att få ut hunden på djupet 50 m.

En ”korridor” innebär t ex en yta som är ca 3 m bred, 50 m djup, denna yta trampar man sedan upp så att hunden inte spårar sig fram till föremålen och för att hunden ska känna av då den är utanför uppletanderutan.

I början visar man hunden föremålet och hunden får se då man går ut och lägger föremålet ca 50m ut, sedan återgår man till hunden och tyst lossar på kopplet, förhoppningsvis är föremålsintresset så stort att hunden springer ut och letar upp föremålet. Då hunden griper föremålet gäller det att vara med och berömma och få hunden att ta föremålet med sig tillbaka till föraren.

Då man kommit så långt att hunden förstår vad det är frågan om och hunden alltid springer hela sträckan ut och hämtar föremålet är det dags att avancera…..

Nästa steg blir att hunden inte ska få se när man förbereder sin ruta, man kan göra flera ”korridorer” bredvid varandra och efter varje skick förflytta sig till nästa ”korridor”. Hunden ska förvänta sig att det alltid finns ett föremål längst ut.

Nästa steg till avancering blir att lägga ut flera föremål på flera avstånd och skicka hunden att leta.

Att tänka på då vi ska göra uppletande är att aktivera rätt sinne, ha minimal retning, hur vi som förare uppträder, att vi använder rätt förstärkning och att vi slutligen analyserar det vi gjort inför nästa uppletande.

Lycka till!!

   

Intresset för massage och användandet av massage som behandlingsmetod har ökat allt mer, massage har botande och förebyggande effekter på sjukdomar och besvär i kroppen.

Massage på arbetsplatser blir en allt vanligare form av friskvård. Förutom de effekter som massage direkt medför bidrar det indirekt till en gladare och mer välmående personalgrupp

Under de senaste åren har det forskats om både massagens nytta och dess allmänna effekter på hela kroppen, det bästa beviset för att massage har effekt är att metoden har använts under lång tid.

Läkekonstens fader Hippokrates, i det antika Grekland beskrev för över 200 år sedan hur man med varierande massagegrepp kunde behandla olika besvär. I Romersk litteratur beskrivs också att massage användes i det Romerska riket.

Själva ordet massage betyder knåda, men begreppet massage omfattar en rad olika grepp för behandling av kroppens mjukdelar.

En av massagens viktigaste effekter är att vara förebyggande, dvs  fungera som bra friskvård.

Massagen understödjer immunförsvaret så kroppen lättare kan stå emot sjukdomar. De som regelbundet får massage blir inte lika ofta sjuka som andra.

Massagens positiva effekter på blodcirkulationen är sedan länge välkänt. Blodcirkulationen har en nyckelroll för kroppens alla funktioner, den tillför vävnaderna näring, syre, och hormoner. Genom blodcirkulationen transporteras också trötthetsgifter, koldioxid och andra ”slaggprodukter” bort från kroppens vävnader. Hur blodcirkulationen och immunförsvaret fungerar är mycket viktigt för att kroppen ska fungera på ett optimalt sätt och för att personen själv ska må bra.

Den senaste tidens forskning visar också på den stora betydelsen av beröring har för människans välbefinnande. Vid hudberöring frisätts ett flertal hormoner som påverkar kroppens alla funktioner, både psykiskt som fysiskt.

 Massage har en mängd positiva effekter på både kropp och själ, några av dessa är:

- ökar immunförsvaret
- ökar blod- och lymfcirkulationen

- gör spända muskler mjuka och elastiska
- ger ökad kroppskännedom
- motverkar spänningar vid smärttillstånd
- ökar koncentrationsförmågan
- är blodtryckssänkande
- har en lugnande effekt på nervsystemet och andningen
- ökar det allmänna välbefinnandet

 

Som tränare ser vi till att ”rätt” saker lönar sig, och det är villkoren för belöning som sätter gränsen mellan ”rätt” och ”inte rätt”.

När du väljer att jobba med en positiv förstärkning arbetar du med att belöna det som är ”rätt” och ignorerar det som är fel. Det innebär att du som tränare måste ha helt klart för dig var gränsen går mellan ”rätt” och ”fel” beteende.

Om villkoren för belöning är lagom högt satta och dessutom konsekventa och tydliga kommer hunden snabbt att lära sig utföra rätt beteende.

Villkor för belöning handlar om vad som är målet med just den träning du håller på med, men ännu mer om vad som är rimligt att hunden kan utför just nu.

Det är viktigt att du inte sätter dina villkor för belöning för högt. Det mest logiska är att fokusera helt på exaktheten (ligg, sitt) i början av träningen för att senare lägga till krav på snabbhet (bara belöna snabba läggande, sättande), fördröjning (vänta med belöning tills hunden legat, suttit en viss tid) osv…

Sikta på att hunden bör klara dina vilkor för belöning vid genomsnitt 4 av 5 försök.

Om hundens beteende inte möter dina kriterier så ska du förstås inte belöna. Men vad ska du göra då? Först får du fråga dig själv om villkoren för belöningen är lagom högt satt?

Du ska inte påtala för hunden att den gjort något felaktigt, ofta kan du helt enkelt göra ingenting. Ibland kan du behöva avbryta det hunden gör. Det kan vara så att hunden måste få möjlighet att börja om.

Det viktiga är att hunden inte upplever situationen obehaglig.

När hunden får klara besked om vad som lönar sig och därmed vad som inte lönar sig lär den sig oerhört fort. Då kommer du snabbt kunna förändra dina villkor för belöning en aning och därmed gå vidare i träningen!

 

LYCKA TILL!

  

Det andra steget är NIYAMAS

Saucha – renhet

Santosa – belåtenhet

Tapas – rena

Svadhyaya – självstudier

Isvara pranidhana – ge dig till gudomligheten

 

De skissar hur vi ska arbeta med oss själva och hur vi ska gå tillväga att arbeta med vårat inre.Dessa är saker vi kan göra!

Om vi gör solhälsningar utan att vara uppmärksamma, utan renlighet av vårat sinne och kropp, utan belåtenhet, utan andakt och tacksamhet till solen – arbetar vi inte med vårat inre utan bara med vanlig kroppsligträning.

Niyamas säger ”var uppmärksam, rikta din uppmärksam till nuet, studera dig själv, bli mer självmedveten och du kommer bli gladare och ha mer energi”.

De två första niyamas är saucha och santosa. Saucha betyder att man ska hålla sig ren och äta bra mat.

Santosa betyder att man ska njuta och acceptera det som är och att man ska vara tacksam för det man har.

Vi kan bada och vi kan ha rena kläder och äta bra mat och vi kan säga Tack för en underbar dag, Tack för att vi har god hälsa, Tack för att vi har råd att åka och handla mat, säga tack till en vän som ringt.

Den 3e niyamas är tapas vilket menas ”skapa värme”  och refererar till processen att skapa värme i kroppen så att vi kan rena och ta bort blockeringar i vårat system i kroppen, psykiskt som mentalt och för att hålla oss balanserade och friska.

Patanjali säger att tapas betyder ” att bränna”, när vi ”bränner” känner vi hetta och kanske smärta. Vi kanske behöver ”lida” eller acceptera ”smärtan” för att bli rena. Patanjali säger att ignorans är roten till all vår smärta och lidande och är det huvudsakliga hindret för vår klarsynhet och självmedvetenhet.

Svadhyaya betyder självstudier, men det betyder inte att man ska stå och titta sig i spegeln….utan menas att man ska vara självmedveten inte självisk och observera sig själv i sitt dagliga liv.

Isvara pranidhana, om ordet Gud gör dig obekväm, så tro på universum, något ”större”

Isvara pranidhana säger att man ska tro på något som är ”större” än sig själv och med det menas inte en guru eller en stor björn som väger mer än du…detta innebär att du tror att det finns något ”större” än du och sedan litar på att detta ”större” förser dig med det du behöver då du behöver det.

Om du inte är så bekväm med denna ide att tro på något eller om du inte tror att det finns något efter livet så är det också OK!

   

I hundens hjärna är den del som styr känslor – limbiska systemet större i förhållande till hjärnbarken än hos oss.

I kroppen är det samma system som mobiliseras, det är adrenalin och noradrenalin som rusar runt och påverkar muskler och hjärta, inducerade av limbiska systemet i hjärnan.

Vi kan i alla fall till viss del styra våra känslor med förnuftet, det kan inte hunden.

Starka känslor som ångest, sexuell lust, aggression och rädsla har ju även vi svårt att koppla bort, så vi borde förstå hundar bättre än vi många gånger gör.

För hunden är det ännu svårare, den har ingen möjlighet att rationellt förklara varför den känner som den gör.

Är hunden rädd så hjälper det inte att någon säger ”det är bara en svart soppsäck, det är inget farligt”

Det som den i ögonblicket har att välja på är att antingen undersöka, försöka skrämma iväg eller fly från det som skrämt den.

Rädsla är en känsla med stort överlevnadsvärde och hindrar en organism från att råka i farligheter.

Att hunden är rädd då och då är alldeles naturligt och inte farligt men att ständigt leva i ångest är skadligt för hela organismen.

En del hundar har så kallade specifika rädslor för vissa föremål, ljud eller människor, andra har mer allmän rädsla som visar sig i skiftande situationer.

Vissa rädslor är betydligt vanligare hos en del raser än andra. Rädsla för fasthållning och hantering, avvikande föremål, buller, golv eller underlag, höjder, trappor etc är alla exempel på rädslor där det finns en stark arvbar faktor, men också en stor inlärningsfaktor.

Det är därför miljöträning är så viktigt och så givande.

Ett försvar mot ständig rädsla är habituering ”vänja sig" vid det farliga.

Aggressivitet och rädsla hör ihop. Man kan knappast vara arg om man inte har en rädsla i botten och man är knappast rädd om man inte också kan bli arg.

Om en hund är rädd för något så undviker den det helst, men om flyktvägen är stängd så kan den bli aggressiv.

Om hunden är aggressiv och det bottnat i rädsla är det inte mycket idè att slå eller skrika åt hunden, rädslan blir inte mindre, den måste tränas bort.

 

Yoga är där jag är i balans. Yoga handlar om att föra ihop två dimensioner, mänskligheten och den enskilda människan för att balans ska uppstå hos båda och dem emellan. Själva ordet yoga är sanskrit och betyder 'att ena, föra samman' och refererar till bandet mellan kropp och själ hos varje individ, men också till bandet mellan det egna jaget och den sanna identiteten (brahman, atman, purusha).Yoga kan liknas vid ett träd där varje gren representerar en speciell riktning eller väg.

Tantrayoga är den äldsta vägen inom yoga och kretsar kring tankar om energi.

Bhaktiyoga är kärlekens och hängivenhetens väg.

Jnanayoga betyder vishet och kunskap och är en intellektuell vägKarmayoga betyder handling och handlar om att uppnå balans genom osjälviska handlingar.

Hathayoga betyder kraft och styrka, yang / pingela och ying /  ida, när kraft råder mellan dessa två energier blir din kropp motståndskraftig på alla plan

Poweryoga är en dynamisk form av hathayoga, en kraftfull som bygger styrka och fokus

Raijayoga där har fysiska skickligheter en underroll, fokus ligger på insikt genom meditativa metoder.

Yogautövande innebär en träning på att behålla sig i nuet. Eftersom kroppen, tankeverksamheten och miljön runt omkring är i ständig rörelse och förändring, måste man arbeta med sig själv i nuet för att bli stark, kraftfull, vaken och harmonisk. Några grundläggande punkter: kroppslig och sinnlig kontroll över rörelser, följ andningens tempo, fokus på nuet, medvetenhet om rörelserna, slappna av i sinnet i ställningarna och när du håller en ställning, koncentrera dig bara på vart det känns, och hur det känns i kroppen samt vart du har andningen.

Rikta gärna andningen till det område där det stretar och drar i ett muskelparti.

Det är viktigt att försöka släppa tankar om prestation, resultat och perfektion under utövandet.

Svara varje tanke med ett andetag och undvik att förankra tanken. Se den bara och låt den försvinna med hjälp av fokus på nuet och känslan i kroppen. Stressa aldrig in i en yogarörelse och följ alltid instruktionerna. Olika rörelser passar oss olika bra.

Var noga med nedvarvningspositionerna efter de mer fysiska ställningarna. Kroppen måste lugnas ner för att återgå till normalt läge för att du skall kunna erfara de positiva effekterna av yoga.

En hund som får använda sitt luktsinne på ett aktivt och koncentrerat sätt mår bra och

Spårövningar är ett utmärkt sätt att stimulera hunden mentalt. Spåret kräver stor koncentration.

Spårträning innebär att hunden följer markbunden vittring av en människa som gått ett spår för att nå slutmålet som kan vara en rolig leksak, eller något annat som hunden tycker om.

En duktig spårhund har spårintresse, fokuserar rätt, arbetar självständigt och har föremålsintresse.

Att tänka på då vi ska spåra är att aktivera rätt sinne, ha minimal retning, hur vi som förare uppträder, att vi använder rätt förstärkning och att vi slutligen analyserar det vi gjort inför nästa spårtillfälle.

Hundens sinnesprioritering är Syn, hörsel, luftvittring och markvittring. Tanken är att om jag inte ser, inte hör och inte får luftvittring så använder hunden markvittringsinformationen för att ta sig fram.

Hunden använder 3 doftfaktorer generell människodoft, individuell människodoft och markvittring( det som händer rent tekniskt, molekylärt ect)

Terrängen påverkar hur dofter i marken påverkas, värme kan göra spåret otydligt, när värmen försvinner återkommer spåret.

Det finns många utvecklingsstadier där man kan förbättra hundens spårförmåga genom genomtänkt träning.

 

Under inlärning bör vi undvika att lägga spår med liggtid mellan 5 och 50 minuter. Anledningen är att det skapas en dofttunnel under denna period vilket medför att hunden kan bli yvig i sitt spårande.

 

Det finns oändligt många olika inlärningsmetoderoch några av dessa som jag använder är bl.a godisruta, föraren gör en ruta med godis i som hunden får leta efter. Denna ruta görs sedan långsmal för att slutligen bli till ett spår och bli ett födospår där man lägger föda i spåret. På detta sätt tränas bl.a IPO. Fördelen är att spåret blir noggrant. Nackdelen är att hunden kopplar av jaktintresset och använder sitt matintresse. Detta intresse är mer svårmotiverat i de lägen hunden upplever motgångar.

Man kan också göra spontanspår där man går med hunden vid spåret och ser om den spontant tar upp det. Fördelen med detta är att vi kan se om hunden väljer att spåra, och om den inte gör det så är ingen skada skedd. Nackdelen är att det vid bristande föremålsinressse hos hunden kan leda till att hunden inte förstår poängen….

Flockspår går till så att föraren går ifrån sin hund medan en medhjälpare håller hunden. Men låt hunden endast se föraren en kort sträcka för annars riskerar man att synretningen tar över och det blir en sök övning. Denna retning är mycket uppstressande för hunden och bör endast användas i de situationer en hund är mycket loj och omotiverad.

 

Spåra i sluten terräng med livliga nybörjarhundar då öppen terräng bjuder upp till mer livlighet och spring och om hunden har stort viltintresse fokuserar man på detta problem utanför spåret. Banna aldrig en hund som arbetar med spår, det leder till osjälvständighet och dämpad motivation.

Inled med raksträckor, när man vet att hunden kan detta är det dags att börja med vinklar, inledande vinklar ska var mjuka som månar.

Använd en påbjudande terrräng som gör att hunden väljer att gå rätt. Gå tätare steg i vinklarna när du lägger spåret och sakta ned hunden inför vinkeln.

Tänk på att successivt ta bort hjälperna ju fler spår hunden går. Hunden ska ha hjälper, men i slutändan måste den lära sig att tänka och analysera själv.

 

Slutligen för en spårjournal där du kan blicka tillbaka på de spår som hunden gått som innehåller spårnummer, datum, plats, klockslag, väder, vind, spårläggare, liggtid, terräng, längd, föremål, belöning, vad var bra?, vad var dåligt?, och vad ska jag tänka på till nästa spår?

 

LYCKA TILL

   

.